Aldrig tidigare har jag läst en lyckligare ungdomsskildring än den om Josefine Mutzenbacher, trots ett kontroversiellt innehåll där pedofili, incest och barnprostitution dominerar. Den här berättelsen förbryllar mer än vad den provocerar och blir intressant först efter det nödvändiga och initierade efterordet.
Några passionerade, sensuella ömhetsbetygelser kommer inte på tal när Josefine Mutzenbacher, rik och gammal på ett gods i Klagenfurt, skriver ned sin minnesteckning över barn- och ungdomsåren i Wiens fattiga proletärkvarter under 1800-talets senare hälft. Istället är det pornografi från allra första stund. Ja, faktiskt redan från sju års ålder, när Josefine gör sexuell debut med sin bror och två andra barn. Köttets lusta tycks vara gränslös för Josefine. Hon bokstavligen slukar allt som kommer i hennes väg – bror, far, sotare, lärare, präst, skolkamrat – ju mer hon kan få, desto gladare blir hon.
Provocerande berättelser tycks alltid locka en stor läsarskara, denna bok är inget undantag. Den publicerades 1906 och har därefter översatts till en mängd olika språk samt sålts i miljonupplagor. Lägg till ett flertal filmatiseringar, långdragna domstolsförhandlingar och en författare mest känd som upphovsmannen till barnboksklassikern Bambi från 1923, så har vi en spännande mytbildning.
Josefine Mutzenbachers klassikerstatus inom den erotiska litteraturen är förmodligen välförtjänt. Trots det kan de estetiska kvaliteterna ifrågasättas. Karaktärsporträtten är ytterst torftiga, miljöbeskrivningarna likaså. Intrigen begränsas till de monotona och utbytbara sexscenerna som fyller sidorna från början till slut. Sexskildringarna levererar i sin tur ibland så hiskeligt torra metaforer att man storknar. Det är svårt att känna förargelse eller någon reaktion överhuvudtaget. Försök till alternativa tolkningar känns ovidkommande, när berättelsen mest av allt påminner om ett absurt porrfilmsmanus.
Efter förläggare C-M Edenborgs efterord tvingas jag dock till viss omvärdering. Biografiska fakta om Felix Salten, teorier och förslag på flerskiktig läsning (är det här en sionistisk barnsaga, en freudiansk eller anti-freudiansk idéroman om barnsexualitet, etcetera?) samt en personlig moralmonolog tillför berättelsen en intressant historisk kontext. Berättelsen tillsammans med efterordet blir därför en läsvärd helhet och motiverar utgivningen. För litteraturhistorikern har onekligen Josefine Mutzenbacher sitt värde, men för den som söker kvalitativ litterär erotisk njutning, rekommenderar jag helt enkelt något annat.
Titel: Josefine Mutzenbacher: en wienerhoras historia, berättad av henne själv
Författare: Felix Salten
Förlag: Vertigo förlag
Språk: Svenska
Utgivningsår: 2009 (första gången på tyska 1906)
Antal sidor: 257
ISBN: 978-91-85000-63-0